Flera nyheter berör företagen

Foto: Canstock

Det är många nya lagar och regler som berör företagen. Det handlar om lönekartläggning, nya lagar för penningtvätt och datalagring samt anmälan av huvudman. Bättre affärer reder ut begreppen.

GDPR
Har du sett förkortningen? Den står för EU:s nya dataskyddsförordning och ersätter dagens personuppgiftslag, PUL, som funnits sedan 1995. Den nya förordningen börjar att gälla den 25 maj 2018 och går i korthet ut på att skydda personliga uppgifter. Det handlar om personnummer, men även uppgifter som sjukintyg, bilder eller lönebesked kan omfattas. Många av kraven blir skarpare jämfört med PUL, till exempel är det högre krav på att samtycke ska föregås av information för att vara giltig grund för behandling. I praktiken innebär det att du som företagare bör se över datasystem och hur uppgifter hanteras, liksom avtal med leverantörer av IT-tjänster.
Företag som bryter mot reglerna riskerar böter motsvarande 4 procent av omsättningen. Dessutom kan enskilda personer begära skadestånd från företag som behandlat deras personuppgifter fel.
Datainspektionen är den svenska tillsynsmyndigheten och du hittar mer utförlig information på deras hemsida.

Verklig huvudman
Enligt ett EU-direktiv måste alla EU-länder ha ett register över verkliga huvudmän. Det innebär för Sveriges del att du som företagare måste anmäla vem som ytterst äger företaget. För att räknas som verklig huvudman måste man äga mer än 25 procent av ett bolag. Anmälan ska göras till senast den 1 februari 2018 och görs enklast via Bolagsverkets e-tjänst.

Penningtvätt
Den nya och uppdaterade lagen om penningtvätt började gälla 1 augusti och ska motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Rapporteringen av verklig huvudman är en följd av den nya lagen, som även innebär ett ökat ansvar för företagen att ha kännedom om sina kunder.

Lönekartläggning
En ny lag som infördes redan 1 januari innebär att alla företag som har tio anställda eller mer måste göra en årlig skriftlig kartläggning av lönerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta för att belysa osakliga löneskillnader. Företagen måste också analysera löneläget och vidta åtgärder om det finns omotiverade skillnader exempelvis mellan kön. Även företag med färre än tio anställda ska göra en kartläggning men i de fallen ställs inga krav på att den ska vara skriftlig.

 

Källor: Datainspektionen, Företagarna, Bolagsverket.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here