Investeringssparkonto (ISK) har sedan det infördes 2012 blivit en av de mest använda sparformerna i Sverige. Det marknadsförs ofta som ett enkelt och skattemässigt fördelaktigt sätt att spara i aktier och fonder. Genom att använda ISK slipper du deklarera varje affär och betalar istället en årlig schablonskatt som baseras på kontots värde – en lösning som många upplever som smidig och lönsam.
Men är ISK verkligen så bra som det framställs? Eller har du lurats in i en sparform som i vissa situationer kan vara dyrare än du trott? Många sparare har satt in stora summor i ISK utan att förstå de risker som finns. Den låga beskattningen gäller bara så länge vissa förutsättningar råder – förändras dessa kan ISK snabbt bli en sämre lösning än förväntat.
För att förstå ISK:s potentiella fallgropar måste vi först gå igenom hur beskattningen fungerar och vilka faktorer som påverkar den.
Så fungerar beskattningen på ISK
Beskattningen av ISK skiljer sig markant från traditionellt aktiesparande. I en vanlig aktiedepå beskattas enbart realiserade vinster, och du betalar 30 % i skatt på den vinst du faktiskt gjort när du säljer dina aktier eller fonder. Om du gör en förlust kan du kvitta denna mot andra vinster för att minska skatten.
På ett ISK fungerar det annorlunda. Här betalar du skatt oavsett om du går med vinst eller förlust. Skatten baseras på ett så kallat kapitalunderlag, vilket i princip är genomsnittet av ditt kontos värde under året. Skatteberäkningen ser ut så här:
- Kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan plus 1 procentenhet (dock minst 1,25 %).
- Resultatet beskattas sedan med 30 %.
Exempel: Om du har 500 000 kr på ditt ISK och statslåneräntan är 2 %, blir skatteunderlaget 500 000 × (2 % + 1 %) = 15 000 kr. Skatten blir då 15 000 × 30 % = 4 500 kr.
I tider av låga räntor och stigande börs kan detta vara en bra lösning, men om börsen faller eller räntorna stiger kan ISK snabbt bli en fälla.
ISK-fällans dolda risker
Skatt även vid förluster
En av de största nackdelarna med ISK är att du betalar skatt även om dina investeringar går med förlust. I en vanlig depå betalar du bara skatt på vinster, medan du på ISK betalar skatt på hela kapitalunderlaget oavsett hur det har utvecklats.
Detta innebär att du under en börsnedgång kan tvingas betala skatt på pengar du faktiskt har förlorat. Har du ett kapital på 500 000 kr i början av året men förlorar 100 000 kr på börsen, betalar du ändå skatt på det högre kapitalet från årets början. Detta är något många sparare inte tar med i beräkningen.
Högre skatt vid stigande räntor
ISK:s beskattning är direkt kopplad till statslåneräntan. Under flera år låg denna ränta extremt lågt, vilket gjorde ISK till en mycket skattemässigt fördelaktig sparform. Men i takt med att räntorna stigit har också ISK-skatten ökat dramatiskt.
Om statslåneräntan ökar till exempelvis 3 %, skulle skatten på ISK kunna bli så hög att den äter upp en betydande del av din avkastning. Tidigare har ISK varit optimalt för långsiktigt sparande, men med stigande räntor kan det bli nödvändigt att omvärdera den strategin.
Begränsade avdragsmöjligheter
En annan nackdel med ISK är att du inte kan kvitta förluster mot vinster. I en traditionell aktiedepå har du möjlighet att göra avdrag för förluster, vilket minskar den skatt du behöver betala vid en dålig börsutveckling. På ett ISK saknas denna möjlighet – du beskattas på ditt kapital oavsett vad som händer.
För investerare som tar högre risker kan detta vara särskilt problematiskt, då stora svängningar i portföljens värde kan innebära att man får betala skatt på en nivå som inte speglar den faktiska avkastningen.
Politisk osäkerhet
Sedan ISK infördes har det funnits diskussioner om att förändra beskattningen. Förslag har lagts om att införa ett tak för ISK-sparande eller höja skatten ytterligare. Denna osäkerhet gör att ISK inte är en trygg lösning för den som vill ha stabila och långsiktiga villkor.
Vanliga misstag som kan göra ISK till en fälla
Att ha för mycket kontanter på ISK
Ett av de mest grundläggande misstagen är att ha stora summor i kontanter liggande på ett ISK. Kontanter genererar ingen avkastning men ingår ändå i kapitalunderlaget för beskattning. Det innebär att du i praktiken betalar skatt på pengar som inte ens är investerade.
Lösning: Se till att dina insatta pengar är investerade så snart som möjligt. Om du behöver likviditet, håll dessa pengar utanför ISK.
Att inte anpassa sitt sparande efter ränteläget
Under perioder med låg statslåneränta har ISK varit en skattemässigt mycket gynnsam lösning. Men när räntorna stiger kan det snabbt förändras.
Lösning: Om räntorna fortsätter att stiga, kan det vara värt att överväga att minska exponeringen i ISK och istället använda andra sparformer, exempelvis kapitalförsäkring eller traditionell depå.
Att ignorera alternativa sparformer
ISK är inte alltid det bästa alternativet. Kapitalförsäkring kan vara fördelaktigt för den som vill ha möjlighet att styra utbetalningar och förmånstagare, medan en traditionell aktiedepå kan vara bättre om du har en strategi där du vill kvitta förluster mot vinster.
Lösning: Jämför ISK med andra sparformer och anpassa din strategi efter marknadsläget och dina egna behov.
Är ISK rätt för dig?
ISK kan vara ett mycket bra sparalternativ, men det är inte en universallösning som passar alla. Genom att förstå skattereglerna, hålla koll på ränteläget och undvika vanliga misstag kan du optimera ditt sparande och undvika att fastna i ISK-fällan.
Att ha en diversifierad strategi där du sprider dina investeringar över olika sparformer är en av de bästa åtgärderna för att minska riskerna. Genom att tänka långsiktigt och regelbundet se över din sparstrategi kan du säkerställa att ISK fortsätter att vara en fördelaktig lösning för just dig.