Tillväxtplanen pekar mot 55 anställda om ett år. Ingen vill däremot lova att alla 20 rekryteringarna blir av. Varje ny medarbetare behöver ändå en dator, en skärm och en telefon från den första arbetsdagen. Glappet mellan plan och verklighet är det som gör IT-budgeten svår att lägga.

Tre delar i IT-budgeten: bas, tillväxt och tillfälliga behov

Problemet med de flesta budgetar är att hela IT-posten ligger som en enda summa. Dela upp den i tre delar i stället. Varje del har sin egen osäkerhet och sin egen avtalsform.

Hur ofta behöver datorerna bytas?

En kontorsdator håller normalt tre till fyra år. Utrustningen ute i produktionen slits fortare än så. Väljer ni fyra års livslängd byter ni ungefär en fjärdedel av maskinparken varje år. Den fördelningen gör att ni slipper året när halva organisationen sitter på uttjänta maskiner samtidigt.

Bytesplanen behöver dessutom ett yttre datum som ingen kan förhandla bort. Supporten för Windows 10 upphörde den 14 oktober 2025. Företag kan köpa förlängda säkerhetsuppdateringar från Microsoft i högst tre år efter det, alltså till oktober 2028. Datorer som inte klarar Windows 11 har därmed ett slutdatum oavsett hur pigga maskinerna känns i dag.

För basdelen kan leasing IT-utrustning vara en relevant modell. Företaget betalar då en återkommande kostnad under avtalstiden i stället för att göra hela hårdvaruinvesteringen vid beställningen. Ett avtal kan dessutom knytas till en enskild enhet och en användare, vilket gör kostnaden lättare att följa när organisationen växer.

Finansieringsformen påverkar även balansräkningen. Företag som följer K2-regelverket redovisar sina leasingavtal som hyresavtal. Kostnaden hamnar då i resultaträkningen, medan ett köp lägger både en tillgång och en skuld i balansräkningen. Ett kontantköp av 20 datorer ger en annan bild av soliditet och kapitalbindning än 20 leasade enheter.

Vad kostar en IT-arbetsplats per anställd?

Kostnaden per arbetsplats varierar kraftigt mellan olika roller, så ett snittbelopp för hela företaget säger inte särskilt mycket. Koppla ett standardpaket till varje rolltyp. Med paketen på plats blir tillväxtbudgeten en enkel multiplikation: tolv rekryteringar ger tolv paket, fördelade på de roller som ska tillsättas.

Paketets storlek avgör också hur ni får hantera utgiften skattemässigt. Myndighetssajten verksamt.se beskriver huvudregeln: företaget skriver av inventarier över flera år. Ni får däremot dra av utgiften direkt om den ekonomiska livslängden är högst tre år eller om värdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor, vilket ger en gräns på 29 600 kronor exklusive moms.

Skatteverket räknar dessutom en dator med bildskärm, tangentbord och mus som ett enda inventarium när delarna har ett naturligt samband. Ett vanligt kontorspaket hamnar därför under gränsen på 29 600 kronor, medan ett tungt konstruktionspaket kan passera den. Utgå från hela paketet när ni bestämmer hur utgiften ska bokföras.

Tre scenarier fungerar bättre än en exakt prognos

De 20 möjliga nyanställningarna hör inte hemma i samma kolumn som de 35 befintliga arbetsplatserna. Lägg aldrig in rekryteringarna som om samtliga börjar den 1 januari. Bygg tre scenarier och sätt ett belopp på vart och ett. Varje scenario får sitt eget antal paket och sin egen summa.

Skillnaden mellan det låga och det höga utfallet visar hur mycket rörelse budgeten måste tåla under året. Den som äger rekryteringsplanen sätter sannolikheten för varje scenario, inte IT-avdelningen.

Konsulter och vikarier ska inte kosta som fast personal

Den tredje gruppen består av personer som bara är med under en begränsad tid. Ett sexmånadersprojekt med åtta konsulter skapar inte samma ekonomiska behov som åtta tillsvidareanställningar. Köper ni åtta kompletta uppsättningar kan projektet sluta med en hylla full av utrustning utan användare. Den utrustningen binder kapital utan att skapa något värde.

En korttidshyra passar därför bättre än ett fyraårigt avtal för den här gruppen. Finansieringsformerna går också att kombinera, med ett längre upplägg för basbehovet och en kort hyra för vikariat, projekt och säsongstoppar. Företag som håller isär de två behoven slipper betala för kapacitet som ingen längre använder.

Utrustningen som kommer tillbaka är också en budgetpost

Tillväxtplanen behöver också räkna med personalomsättning och avgångar. När någon lämnar tillbaka en två år gammal dator ska nästa person sällan få en nybeställd maskin i stället. Ändå går det till så på många arbetsplatser, eftersom ingen har koll på vad som står i skåpet.

Efter en säker radering och ett funktionstest kan utrustningen i många fall gå tillbaka in i organisationens eget lager. Upphandlingsmyndigheten hänvisar till standarden NIST 800-88 för mjukvarubaserad radering och till fysisk förstöring enligt DIN 66399 när hårdvaran inte går att radera. Rutinen kräver ett register, gärna med serienummer, över vilken enhet som hör till vem och när den kom in i verksamheten.

Licenser och support följer med varje ny arbetsplats

Hårdvaran syns tydligt i budgeten. De löpande avgifterna växer tyst i bakgrunden. Varje ny medarbetare för med sig licenser, ett mobilabonnemang, lagring, säkerhetslösningar och en andel av supporten. Räkna kostnaden per användare och månad, inte som en engångssumma vid inköpet.

Licenser har en obehaglig egenskap: ingen avslutar dem automatiskt. När en medarbetare slutar försvinner lönekostnaden direkt, medan abonnemanget rullar vidare tills någon säger upp det.

Kontrollera det här före varje beställningsrunda:

• Enheter i lager: Inventera de fungerande maskinerna som redan står oanvända innan någon beställer nytt.
• Kommande återlämningar: Notera vilka medarbetare som slutar de närmaste månaderna och vilka enheter som då blir lediga.
• Garanti och livscykel: Lista de enheter som passerar garantitiden eller tillverkarens sista supportdag under budgetåret.
• Licenser per användare: Stäm av antalet aktiva licenser mot antalet anställda och avsluta de licenser som ingen använder.
• Leveranstid: Kontrollera hur lång tid leverantören behöver, så att utrustningen finns på plats till den första arbetsdagen.

Kapaciteten går att budgetera, prognosen gör det inte

Det går aldrig att veta exakt hur många anställda företaget har om tolv månader. Ni vet däremot vad en ordinarie arbetsplats kostar och vilka byten som redan ligger i planen. En IT-budget byggd på kapacitet klarar både 40 och 55 medarbetare. Den är mer användbar än en prognos som råkar bli rätt.

Vanliga frågor om IT-budget vid tillväxt

Är det bättre att leasa eller köpa IT-utrustning?

Leasing passar bäst när ni byter utrustning i en känd takt och vill ha en jämn kostnad över åren. Ett köp passar bättre för den specialutrustning som företaget använder länge. Ett bolag med hög tillväxttakt vinner oftast på återkommande kostnader, eftersom kapitalet då stannar i verksamheten.

Får en ny dator dras av direkt i bokföringen?

Företaget får dra av en dator direkt om anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp, alltså 29 600 kronor exklusive moms under 2026. Skatteverket räknar en dator med bildskärm, tangentbord och mus som ett inventarium när delarna har ett naturligt samband, så hela paketet avgör. Ett direktavdrag gäller också när den ekonomiska livslängden är högst tre år.

Hur lång avtalstid passar för IT-utrustning?

Avtalstiden bör följa hur länge medarbetaren använder utrustningen i rollen. Kontorsdatorer klarar ofta tre till fyra år, medan handdatorer i en produktionsmiljö slits ut snabbare. Tillfälliga behov passar i korta avtal även när månadskostnaden ser högre ut på pappret.

Vad gör vi med utrustningen om rekryteringarna uteblir?

Uteblivna rekryteringar är den viktigaste anledningen till att inte köpa hela högscenariot i förväg. Med korta avtal för den osäkra delen kan företaget avsluta avtalet eller låta bli att förlänga det, medan inköpt utrustning blir kapital som står stilla. Ett alternativ är att lägga beställningar kvartalsvis och följa rekryteringstakten.

Vem bör äga IT-budgeten i ett växande företag?

Ansvaret hamnar ofta mellan IT och ekonomi, vilket gör att ingen följer upp helheten. Låt en person äga både paketkostnaden och rekryteringsplanen, så att beställningarna följer bemanningen. I mindre bolag tar en inhyrd ekonomichef ofta den rollen.

Hur ofta bör IT-budgeten följas upp?

En kvartalsvis uppföljning räcker för de flesta bolag med 30 till 60 anställda. Stäm av utfallet mot de tre scenarierna och flytta pengar mellan bas och tillväxt när rekryteringstakten ändras. Vid större avvikelser bör ni byta scenario i stället för att låta budgeten glida.

Läs vidare

• Nyckeltalskalkylator: Räkna på soliditet och kassalikviditet innan ni väljer mellan köp och leasing.
• Momsräknare: Kontrollera beloppet exklusive moms mot gränsen för direktavdrag.
• Förväntat värde: Väg samman de tre scenarierna till en enda siffra att planera efter.
• Företag som klarar sig bäst i lågkonjunktur: Läs hur långsiktiga beslut håller även när efterfrågan viker.
• Förebyggande underhåll: Planera underhållet innan enheterna går sönder.
• Smarta inköp av kontorsmaterial: Använd samma inköpsdisciplin på förbrukningsvaror som på IT.
• Delad CFO-funktion: Se hur mindre bolag löser ekonomistyrningen utan en heltidsanställd ekonomichef.

Inlägget IT-budget för växande företag när prognosen är osäker dök först upp på Bättre affärer.

Skillnaden mellan 60 och 70 procent låter liten. På ett år handlar det ändå om ungefär 180 timmar. Vid ett timpris på 1 200 kronor blir det drygt 200 000 kronor i intäkt. Debiteringsgraden är alltså det nyckeltal som avgör mest i en verksamhet som säljer tid.

Så räknar du ut debiteringsgraden

Formeln har två delar: debiterade timmar delat med total arbetad tid under samma period, uttryckt i procent. En konsult som arbetar 40 timmar en vecka och fakturerar 30 av dem ligger på 75 procent den veckan.

Välj period med omsorg: en enskild vecka svänger kraftigt av en enda avbokad dag, medan en månad ger en siffra du kan styra efter. Följ dessutom ett rullande tolvmånaderssnitt vid sidan om, eftersom det är den nivån som avgör vad verksamheten tål i form av lön och fasta kostnader.

Vad räknas som debiterbar tid?

Gränsdragningen avgör hela måttet. Två konsulter med identisk arbetsvecka kan redovisa 55 respektive 75 procent utan att någon av dem räknar fel, eftersom de drar gränsen på olika ställen. Bestäm reglerna en gång och håll fast vid dem, annars går siffran inte att jämföra mellan två månader.

Sådant du kan fakturera

• Uppdragstid: Du fakturerar timmarna i kundens projekt, oavsett om du sitter hos kunden eller på ditt eget kontor.
• Möten inom uppdraget: Avstämningar, arbetsmöten och statusgenomgångar ingår när de hör till det avtalade arbetet.
• Dokumentation: Rapporter, protokoll och underlag som kunden har beställt räknas som uppdragstid.
• Restid enligt avtal: Du fakturerar resorna när uppdragsavtalet säger det, ofta till ett lägre pris än ordinarie timarvode.

Sådant som aldrig hamnar på fakturan

• Försäljning: Samtal, uppföljning och offerter ska ge nästa uppdrag, men de ger inget arvode i sig.
• Administration: Bokföring, fakturering, avtal och myndighetskontakter äter timmar varje vecka.
• Kompetensutveckling: Kurser, certifieringar och läsning håller dig aktuell utan att någon kund betalar.
• Marknadsföring: Hemsidan, texterna och referensuppdragen bygger varumärket på din egen bekostnad.

Hur många timmar kan du fakturera på ett år?

Ett heltidsår i Sverige rymmer omkring 2 000 arbetstimmar när du räknar bort helger och röda dagar. Semesterlagen ger anställda 25 semesterdagar per år, alltså 200 timmar. En egenföretagare som vill ha samma ledighet får bekosta ledigheten genom priset. Kvar blir cirka 1 800 timmar att fördela mellan uppdrag, försäljning och administration.

Vid 1 800 tillgängliga timmar motsvarar varje procentenhet 18 timmar. Med ett timpris på 1 200 kronor är en enda procentenhet därmed värd 21 600 kronor per år. Det är den siffran som gör måttet värt att följa varje månad i stället för en gång om året.

Vad är en normal debiteringsgrad?

Nivån styrs av vem som sköter försäljningen. Konsultverktyget Cinode anger 85 till 95 procents beläggningsgrad som ett rimligt mål för konsultbolag, men påpekar samtidigt att beläggningen bara visar planerad kundtid. En konsult kan enligt deras exempel vara belagd till 90 procent, ha 80 procent debiterbar tid och till slut få 75 procent fakturerat.

En ensam konsult landar lägre av strukturella skäl. Ingen annan sköter offerterna, bokföringen eller kundvården. Den tiden försvinner ur täljaren utan att arbetsdagen blir kortare. Jämför därför inte din egen siffra med nivåerna i ett bolag där en säljorganisation matar konsulterna med uppdrag.

Skillnaden mellan beläggningsgrad, debiteringsgrad och faktureringsgrad

Många blandar ihop de tre måtten i vardagen och det får uppföljningen att peka åt fel håll. Beläggningen är en plan, debiteringen är ett utfall och faktureringen är det som kunden till slut betalar för.

Så påverkar debiteringsgraden ditt timpris

Timpriset går att räkna baklänges. Bestäm vad verksamheten behöver dra in under ett år och dela summan med de timmar du hinner fakturera. Ett behov på 900 000 kronor ger fyra helt olika prislappar beroende på var graden ligger.

Intäkten är däremot inte lön. Skatteverket anger fulla egenavgifter till 28,97 procent av överskottet för inkomståret 2026. Ovanpå den posten ligger lokaler, försäkringar, program och pension. Ett timpris som precis täcker den lön du vill ta ut räcker alltså inte.

Vart tar de obetalda timmarna vägen?

De flesta konsulter kan svara på vad de tar betalt. Betydligt färre kan svara på vad resten av veckan gick till. Den största posten är nästan alltid försäljning: listor, samtal, uppföljning och offerter som ingen betalar för.

Utgå från tolv sådana timmar i månaden. Vid 1 200 kronor i timmen motsvarar de 14 400 kronor i utebliven fakturering varje månad, drygt 170 000 kronor på ett år. Siffran gäller under ett villkor: att det finns betalt arbete som kunde ha fyllt tiden. Står telefonen still ändå är kostnaden noll, eftersom säljtimmarna då är det enda som håller nästa kvartal vid liv.

Inom B2B-försäljning drar dessutom säljcykeln ut på tiden. Flera personer ska vara med i beslutet, kunden lägger budgeten en gång om året och den som ringer sporadiskt hinner sällan bli varm i kläderna. Kvaliteten i ett kallt samtal bygger nämligen på rutin. Den rutinen kräver i sin tur volym.

Tre sätt att göra något åt en låg debiteringsgrad

En låg debiteringsgrad går att angripa från tre håll. Alternativen utesluter inte varandra. Välj utifrån var timmarna faktiskt tar vägen, inte utifrån vad som känns enklast att ändra på en måndag.

Det tredje alternativet förändrar veckan mest. Eztablisher, som arbetar med mötesbokning mot företag, har bokat över 40 000 möten sedan 2017. Bolaget arbetar med säljprocesser där flera personer ska vara med i beslutet.

Bolaget redovisar öppet vad arbetet ger: omkring 35 samtalsförsök i timmen och mellan 0,25 och 1,5 bokningar per timme. Takten beror på hur höga kraven på varje bokning är. Kostnaden per möte hamnar mellan 990 och 5 960 kronor.

Ställ den prislappen mot din egen. Tolv säljtimmar i månaden som ger två möten kostar 7 200 kronor per möte i utebliven fakturering vid ett timpris på 1 200 kronor. Den räkneövningen gör de flesta aldrig. Därför framstår den egna tiden som gratis.

Skillnaden mellan inköpt bokning och egen prospektering ligger sällan i skickligheten i telefon. Den ligger i arbetet runt omkring: en definierad idealkundsprofil, ett segmenterat urval och en bokare som klarat en certifiering på varumärket före första samtalet. Sist kommer ett bekräftelsesamtal ett par dagar innan mötet.

Eztablisher uppger att 79 procent av de bokade mötena blir av. Det är precis den siffran du bör begära av varje leverantör som säljer möten, tillsammans med underlaget bakom siffran.

När en hög debiteringsgrad blir ett varningstecken

En debiteringsgrad på 95 procent ser stark ut i en månadsrapport och är oftast ett problem. Den som fakturerar nästan varje timme har slutat sälja. Effekten syns först när det pågående uppdraget tar slut. Säljcykeln i tjänsteförsäljning löper över månader, så en tom kalender i november avgjordes redan i augusti.

Lägg in säljtiden som en fast post i veckan. Utan en sådan post blir säljtiden det första som stryks när ett uppdrag drar över tiden. En jämn nivå kring 65 procent år efter år är värd mer än en topp på 90 procent som slutar med ett kvartal utan uppdrag.

Vanliga frågor om debiteringsgrad

Räknas semester och sjukfrånvaro som arbetad tid?

Nej, semester och sjukfrånvaro ligger utanför den arbetade tiden och ska inte finnas i nämnaren. Tar du med dem sjunker debiteringsgraden av skäl som inte säger något om verksamheten, så håll måttet till den tid du verkligen arbetade under perioden.

Ska restiden till kunden vara debiterbar?

Restiden är debiterbar när uppdragsavtalet säger det, annars inte. Många konsulter fakturerar halva timpriset för själva resan och fullt arvode för det arbete du gör på tåget. Skriv in regeln i avtalet, eftersom en oreglerad restid nästan alltid slutar som obetald tid.

Hur ofta bör du mäta debiteringsgraden?

Mät varje månad och följ ett rullande tolvmånaderssnitt vid sidan om. En enskild månad svänger av semestrar, sjukdom och projektstarter, medan tolvmånaderssnittet visar den nivå verksamheten verkligen ligger på. Kvartalsvisa mätningar upptäcker en nedgång för sent.

Varför sjunker debiteringsgraden under sommaren?

Juli innehåller 184 arbetstimmar i kalendern för 2026 samtidigt som kundernas beslutsfattare är lediga. Uppdragen pausar medan din egen arbetstid ligger kvar i nämnaren. Lägg utbildning, systembyten och marknadsföring i just den månaden i stället för i en period med full efterfrågan.

Påverkar debiteringsgraden vad företaget är värt vid en försäljning?

Ja, indirekt. En jämn debiteringsgrad och en spridd kundbas gör intäkterna lättare att prognostisera. Det är den förutsägbarheten en köpare betalar för. Ett bolag som svänger mellan 40 och 90 procent mellan kvartalen får däremot förklara varför.

Behöver du ett tidrapporteringssystem för att mäta?

Nej, ett kalkylark räcker för en ensam konsult, men du måste föra in tiden samma dag, eftersom minnet gör timmarna både färre och rundare. Ett system blir motiverat först när flera personer ska rapportera på samma uppdrag.

Läs vidare

• Timpriskalkylator: Sätt ett timpris utifrån den tid du fakturerar.
• Arbetstimmar per månad: Se hur många arbetsdagar och timmar året innehåller.
• B2B-försäljning i en förändrad marknad: Läs varför köparen kommer in sent i processen och vad det gör med säljcykeln.
• Nyckeltalskalkylator: Räkna på soliditet, kassalikviditet och marginaler i samma vända.
• Bokföring i enskild firma: Lägg upp rutinerna som annars äter av de obetalda timmarna.
• Förväntat värde: Väg samman flera möjliga utfall till en siffra du kan planera efter.
• Enskild firma eller aktiebolag: Jämför formerna innan du bestämmer hur överskottet ska tas ut.

Inlägget Debiteringsgrad och timmarna du aldrig fakturerar dök först upp på Bättre affärer.

AFRY:s resa började redan 1895 i Malmö som Södra Sveriges Ångpanneförening, där fokus låg på säkerhetsbesiktningar av ångpannor och tryckkärl. Med tiden expanderade verksamheten och utvecklades till ett teknologiskt konsultföretag med bred expertis inom elteknik, besiktning och ingenjörskonst. En milstolpe i företagets historia var 2019 när svenska ÅF (Ångpanneföreningen) gick samman med finländska Pöyry och bildade AFRY, vilket skapade ett av Nordeuropas största ingenjörsföretag.

Idag har AFRY sitt huvudkontor i Solna, och företaget fortsätter att växa globalt med kontor i över 50 länder och projekt i över 100 länder. Genom åren har AFRY varit en ledande aktör inom tekniska innovationer, från elektrifiering till hållbarhetslösningar.

Drivkrafter bakom hållbar omställning

AFRY identifierar fyra huvuddrivkrafter som formar deras arbete och accelererar omställningen inom alla affärssektorer: dekarbonisering, elektrifiering, cirkularitet och digitalisering.

• Dekarbonisering: Att minska koldioxidutsläppen är en central utmaning för att nå globala klimatmål. AFRY arbetar aktivt med att ersätta fossila bränslen och öka energieffektiviteten inom sektorer som tung industri och energiproduktion. Ett exempel är företagets arbete med grön vätgas, som är avgörande för att minska utsläppen inom tunga industrier.
• Elektrifiering: Elektrifiering handlar om att ersätta fossila teknologier med elektriska alternativ, såsom elfordon och smarta energisystem. AFRY är en pionjär inom detta område och bidrar till utvecklingen av framtidens energilösningar, inklusive elbilar och förnybar energi.
• Cirkularitet: Med en global resursbrist blir cirkularitet allt viktigare. AFRY främjar cirkulära system där produkter återanvänds, repareras och återvinns för att minska avfall och resursanvändning. Detta är avgörande inom områden som batteriteknologi och återvinning av material.
• Digitalisering: Den digitala teknologin är en kraftfull drivkraft för omställningen till ett hållbart samhälle. AFRY använder digitala verktyg som artificiell intelligens och automatisering för att optimera processer och minska kostnader, vilket är särskilt viktigt inom sektorer som vindenergi och smarta städer.

Global närvaro och lokalt ansvar

AFRY:s globala närvaro med kontor i över 40 länder innebär en bred och djup kompetens. Företaget arbetar i över 50 språk och hanterar projekt runt om i världen. Trots sin globala räckvidd är AFRY starkt förankrat i Norden, där 75% av omsättningen kommer från regionala projekt.

Företagets arbete fokuserar på att möta lokala utmaningar med globala lösningar, och deras bidrag till samhällen är inte bara ekonomiska utan även miljömässiga och sociala. AFRY strävar efter att vara en pålitlig partner i den globala omställningen mot hållbarhet, och de är väl positionerade att ta en ledande roll i denna övergång.

AFRY:s framtid – innovation för hållbarhet

Vision för AFRY är att fortsätta växa som ett företag som skapar lösningar för en hållbar framtid. Deras företagskultur, under mottot ”Engineered by AFRY”, speglar ett engagemang för innovation och samhällsansvar. Detta syns i allt från företagskulturens värderingar till hur AFRY bidrar till framtidens hållbara samhälle.

Genom att omfamna nya teknologier och fortsätta sin globala expansion är AFRY ett företag som inte bara konstruerar byggnader och energisystem, utan också framtidens samhällen. Det är detta som gör AFRY till en unik aktör inom ingenjörskonsten och hållbarhet – de ser inte bara problem, utan utmaningar och möjligheter att skapa verklig förändring.

Historisk utveckling av AFRY

Starten som Ångpanneförening

AFRY:s historia går tillbaka till 1895 när Södra Sveriges Ångpanneförening bildades i Malmö för att säkerställa säkerheten kring ångpannor och tryckkärl. Det var ett initiativ från ångpanneägare för att minska olyckor genom regelbundna besiktningar. Redan 1897 grundades även Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförening i Stockholm, och verksamheten utvidgades snabbt.

Konsolidering och expansion

Företaget växte stadigt och 1964 slogs de olika regionala föreningarna samman till ett nationellt företag under namnet Ångpanneföreningen, ÅF. Verksamheten började snabbt breddas och omfatta fler ingenjörsområden, särskilt inom elektroteknik och konsulttjänster.

ÅF blev en viktig aktör inom tekniska konsulttjänster, och 1986 introducerades företaget på Stockholmsbörsen, vilket markerade starten på en mer internationell expansion.

Samgåendet med Pöyry

En av de mest betydelsefulla händelserna i företagets moderna historia inträffade 2019, då ÅF gick samman med det finländska ingenjörsföretaget Pöyry. Samgåendet skapade en jätte inom ingenjörs- och designsektorn, med över 16 000 anställda och verksamhet i mer än 50 länder. I samband med detta bytte företaget namn till AFRY, vilket symboliserar deras bredare globala ambitioner och fokus på hållbarhet.

Utvecklingens milstolpar

• 1895: Södra Sveriges Ångpanneförening grundas i Malmö.
• 1897: Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförening bildas i Stockholm.
• 1964: Föreningarna slås samman till Ångpanneföreningen, ÅF.
• 1986: ÅF introduceras på Stockholmsbörsen.
• 2008: ÅF samlar sin verksamhet i ett nytt huvudkontor i Solna och byter namn från Ångpanneföreningen till ÅF.
• 2019: ÅF går samman med finländska Pöyry och byter namn till AFRY.
• 2021: AFRY har över 19 000 anställda och projekt i över 100 länder.

Inlägget AFRY – ingenjörskonst i framkant för en hållbar framtid dök först upp på Bättre affärer.