Snart är det dags för deklaration 2025, och många svenskar börjar fundera på viktiga datum, avdrag och skatteåterbäring. Deklarationen är en årlig skyldighet för de flesta som haft en inkomst, men den är också en möjlighet att få tillbaka pengar genom skatteåterbäring eller genom att göra avdrag.
För att undvika förseningsavgifter eller onödig kostnadsränta är det viktigt att hålla koll på viktiga datum och regler. Den som planerar sin deklaration i god tid kan också få tillbaka sin skatteåterbäring redan i april, medan den som dröjer riskerar att få kvarskatt och behöva betala in pengar till Skatteverket.
Lär dig allt du behöver veta inför deklarationen 2025, inklusive vilka som måste deklarera, viktiga datum, hur du kan maximera din skatteåterbäring och vad som händer om du får kvarskatt.
Vem måste deklarera?
Alla i Sverige behöver inte deklarera, men många måste. Kravet på att lämna in deklaration beror på hur mycket du har tjänat under året och vilka typer av inkomster du haft.
Personer måste deklarera om de:
- Har haft en inkomst av tjänst eller aktiv näringsverksamhet på 24 237 kronor eller mer under 2024
- Har haft inkomst av passiv näringsverksamhet på 100 kronor eller mer
- Har haft kapitalinkomster, till exempel aktieutdelningar, på minst 200 kronor där ingen kontrolluppgift har skickats till Skatteverket
- Har ägt en fastighet den 1 januari 2024
- Har fått föreläggande om att lämna deklaration från Skatteverket
Barn och ungdomar
Barn och ungdomar ska deklarera om de får en deklarationsblankett hemskickad. Men om de tjänat mindre än 24 237 kronor i lön under 2024 och endast haft kapitalinkomster där Skatteverket redan fått kontrolluppgifter, så behöver de inte deklarera.
Dödsbon
Om en person har avlidit under 2024 gäller samma deklarationsregler som om personen levt hela året. Dödsboet måste deklarera om det haft inkomster över 100 kronor eller ägt fastighet den 1 januari 2024.
Viktiga datum att ha koll på
Att känna till de viktigaste datumen för deklarationen kan göra stor skillnad, särskilt om du vill få din skatteåterbäring så snabbt som möjligt eller undvika ränta på kvarskatt.
- 2 mars – Sista dagen att skaffa en digital brevlåda för att få deklarationen digitalt
- 3–7 mars – Deklarationen skickas till digitala brevlådor
- 18 mars – Skatteverket öppnar e-tjänsten för att lämna deklaration
- 2 april – Sista dagen att deklarera digitalt utan ändringar för att få skatteåterbäring redan i april
- 8–11 april – Skatteåterbäring betalas ut till dem som deklarerat digitalt senast 2 april utan ändringar
- 2 maj – Sista dagen att deklarera för alla som inte har fått anstånd
- 3–5 juni – Skatteåterbäring för dem som deklarerat senast 2 maj
- 12 september – Sista dagen att betala kvarskatt för dem som fått slutskattebesked i juni
Hur kan du få din skatteåterbäring snabbare?
Om du vill få skatteåterbäringen så tidigt som möjligt finns det flera åtgärder du kan vidta.
1. Skaffa en digital brevlåda
Om du registrerar en digital brevlåda senast den 2 mars får du din deklaration tidigt, vilket gör att du kan godkänna den snabbare. Skatteverket skickar ut deklarationerna till digitala brevlådor mellan 3–7 mars.
2. Deklarera digitalt senast 2 april
Om du inte gör några ändringar i din deklaration och godkänner den digitalt senast den 2 april, kan du få tillbaka skattepengarna redan mellan 8–11 april.
3. Anmäl ditt bankkonto till Skatteverket
För att få skatteåterbäringen snabbt och smidigt är det viktigt att ditt bankkonto är registrerat hos Skatteverket.
Vad händer om du har kvarskatt?
Om du har kvarskatt betyder det att du betalat in för lite skatt under 2024 och måste betala in det som saknas. Skatteverket skickar ut slutskattebesked där det står exakt hur mycket du behöver betala och när.
Viktiga datum för att betala kvarskatt:
- Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor börjar kostnadsränta att beräknas från 13 februari
- Om kvarskatten är under 30 000 kronor börjar räntan beräknas från 6 maj
- Sista betalningsdag för de flesta med kvarskatt är 12 september
Räntan på kvarskatt är 2,5 procent per år, vilket motsvarar en avdragsgill ränta på cirka 3,57 procent. Därför kan det vara ekonomiskt klokt att betala in kvarskatten i förväg om du vet att du kommer få ett underskott.
Kan du göra avdrag?
Många deklaranter missar att göra avdrag som kan sänka deras skatt. Här är några vanliga avdrag att hålla koll på:
- Reseavdrag – Du kan få avdrag om du pendlar till jobbet och dina resekostnader överstiger 11 000 kronor per år
- Ränteavdrag – 30 procent av dina räntekostnader på bolån är avdragsgilla
- Rut- och rotavdrag – Skattereduktion på hushållsnära tjänster och renoveringar
- Uppskov på bostadsförsäljning – Om du gjort vinst på en bostadsförsäljning kan du skjuta upp reavinstskatten
Att noggrant gå igenom deklarationen kan göra stor skillnad för din ekonomi, eftersom godkända avdrag kan ge dig mer pengar tillbaka eller minska eventuell kvarskatt.
Vad händer om du inte deklarerar i tid?
Om du missar att deklarera senast den 2 maj och inte har ansökt om anstånd, får du en förseningsavgift på 1 250 kronor. Avgiften fördubblas efter tre månaders försening och tredubblas efter fem månader.
Personer som fyllt 65 år under 2024 slipper förseningsavgift om de inte arbetar heltid, driver aktiv näringsverksamhet eller handlar med värdepapper i stor skala.
Deklaration via digital brevlåda
Att använda en digital brevlåda innebär att du får din deklaration snabbare och slipper pappersexemplar. Det gör det enklare att hålla koll på viktiga besked från Skatteverket.
För att få skatteåterbäring i april måste du ha en digital brevlåda och deklarera senast den 2 april utan ändringar.
Sammanfattning
Deklaration 2025 är en viktig process där du kan påverka när du får din skatteåterbäring och om du behöver betala kvarskatt. Genom att deklarera i tid, utnyttja avdrag och planera din skatt kan du optimera din privatekonomi.
Se till att granska din deklaration noggrant innan du godkänner den – det kan löna sig!