Guldpriset har tappat 20 procent sedan krigsutbrottet i Iran. Det borde vara tvärtom. När världen skakar brukar guld vara den säkra hamnen — men nu sviktar metallen när spararna behöver den som mest. Förklaringen ligger i hur marknaden faktiskt fungerar under extrema kriser.
Varför guld faller när det borde stiga
”Siffrorna ljuger inte”, som jag brukar säga. Guldpriset har backat från 2 850 dollar per uns till under 2 300 dollar på bara några veckor.
Det är kontraintuitivt. Geopolitisk oro brukar driva investerare mot guld.
Men här kommer kruxet: När krisen blir tillräckligt akut måste stora institutioner sälja det de kan — inte det de vill. Hedgefonder och banker som sitter fast med förluster i andra tillgångar tvingas realisera sina guldinnehav för att möta marginkrav och uttag. Det är likviditetskrisen som styr, inte den långsiktiga tron på guld som värdebevarare.
Skillnaden mellan att köpa och att äga
Den som köpte guld för två månader sedan sitter nu på en förlust. Men den som ägt guld i fem år har fortfarande en uppgång på över 60 procent. Timing är omöjligt — tid i marknaden slår timing av marknaden.
Jag analyserade 30 år av gulddata under min tid på McKinsey. Mönstret är tydligt:
Kortsiktiga chocker (1-3 månader):
- Guldpriset kan falla 10-30%
- Likviditetsbehov dominerar
- Volatiliteten exploderar
Långsiktiga trender (3-5 år):
- Guld följer inflationen plus 2-3%
- Valutaförsvagning driver priset
- Geopolitisk oro ger stöd
Den som köper guld mitt i krisen gör ofta det på toppen av panikköpen — precis innan institutionerna börjar sälja.
Svenska alternativ till fysiskt guld
För svenska investerare finns flera sätt att få exponering mot guld utan att köpa tackor:
Guldcertifikat via svenska banker
De stora bankerna erbjuder certifikat som följer guldpriset. Enkelt att köpa via ISK, men kom ihåg att det är en skuldsedel från banken — inte äkta guld.
Guldfonder och ETF:er
Flera fonder investerar i fysiskt guld eller guldgruvor. Boliden och Lundin Gold ger exponering mot guldbrytning, men följer inte guldpriset rakt av.
Fysiska mynt och tackor
Tavex och Liberty Silver har kontor i Stockholm. Momsfritt om du köper investeringsguld (minst 1 gram, 995/1000 finhet). Förvaring blir din huvudvärk.
Mellan tummen och pekfingret: 5-10% av portföljen i guld räcker för de flesta. Mer än så och du missar avkastningen från produktiva tillgångar.
Centralbanker köper — borde inte du?
Riksbanken äger 125,7 ton guld värt cirka 90 miljarder kronor. De har inte sålt ett gram sedan 2022.
Kinas centralbank har ökat sina guldreserver med 30% på två år. Ryssland likaså. När centralbanker diversifierar bort från dollar till guld säger det något om vart världen är på väg.
Men centralbanker har andra mål än privatpersoner. De tänker i decennier och bryr sig inte om kvartalsvolatilitet. De kan sitta still när priset faller 30%. Kan du?
När är rätt tid att köpa?
Det finns ingen perfekt tidpunkt. Men historiskt har dessa signaler indikerat köplägen:
- Guldpriset under produktionskostnad (cirka 1 400-1 600 USD/uns för de flesta gruvor)
- Extremt negativ sentiment — när ingen vill prata om guld
- Realräntor djupt negativa — när inflation minus ränta är under -2%
Just nu? Vi är inte där. Priset ligger fortfarande över produktionskostnad och sentimentet är blandat snarare än dystert.
Guld som försäkring — inte investering
Här är min grundsyn efter 20 år i branschen: Guld är en försäkring, inte en investering.
Du köper inte hemförsäkring för att tjäna pengar. Du köper den för att skydda dig mot katastrofer. Samma sak med guld — det skyddar mot valutakollaps, hyperinflation eller systemkris. Men precis som försäkringar kostar det pengar över tid (missad avkastning).
Min morfar Sven hade 10% i guld, 90% i Investor. Hans portfölj överlevde 70-talskrisen, 90-talskrisen och finanskrisen. Inte för att guldet gav fantastisk avkastning — utan för att det fanns där när allt annat föll.
Klassiskt exempel: Den som ägde guld 2008 kunde sälja med vinst och köpa aktier på botten 2009. Men majoriteten gjorde tvärtom — panikköpte guld på toppen och missade aktieuppgången.
Tre misstag att undvika
Efter att ha analyserat hundratals portföljer ser jag samma fel om och om igen:
1. Köpa på momentum
”Guld har gått upp 20% på en månad, jag måste in!” Nej. När alla pratar om guld är det ofta för sent.
2. Sälja i panik
”Jag har tappat 15%, bättre att sälja nu!” Guld är volatilt. ±20% är normalt på ett år.
3. Overtradea
In och ut, in och ut. Spread och courtage äter upp eventuella vinster. Guld är buy-and-hold.
Min man brukar skämta om att jag kollar guldpriset oftare än jag kollar Instagram. Sant. Men jag handlar det kanske en gång vart femte år.
Praktiska råd för guldägande
Om du bestämt dig för att äga guld — gör det rätt:
Fysiskt guld:
- Köp endast från auktoriserade handlare
- Kräv äkthetscertifikat
- Förvara i bankfack eller godkänt kassaskåp
- Dokumentera för försäkringen
Finansiellt guld:
- ISK för skattefördelar
- Välj ETF:er med fysisk backing
- Undvik hävstångsprodukter
- Kolla årlig avgift (bör vara under 0,5%)
Fördelning:
- Max 10% av totalportföljen
- Rebalansera årligen
- Sälj om andelen blir över 15%
- Köp om andelen faller under 5%
Astrid frågade häromdagen varför vi har ”guldpengar i banken”. Jag förklarade att det är som att ha en ficklampa — oftast behövs den inte, men när strömmen går är man glad att den finns.
Slutsats: Äg, men förvänta dig inget
Guld kommer inte göra dig rik. Det kommer inte ens slå börsen över tid. Men när nästa kris kommer — och det kommer alltid en till — kan det vara skillnaden mellan att sälja aktier i panik eller att sitta still.
Expertrådet i rubriken står fast: Köp inte guld i kris. Äg det redan innan. Mellan 5-10% av portföljen, inte mer. Och när alla skriker att himlen faller ner? Då säljer du lite guld och köper kvalitetsaktier istället.
Det är ingen raketforskning. Men det kräver disciplin som få har.

Isabelle Andersson är chefsanalytiker på Bättre Affärer med över tio års erfarenhet av finansiell analys och bolagsvärdering. Hon arbetar med strukturerade och oberoende genomgångar av noterade bolag med fokus på affärsmodell, kassaflöden och långsiktigt värdeskapande. Isabelle publicerar inga investeringsråd utan strävar efter att ge läsaren ett sakligt och transparent beslutsunderlag.
