Företagsnamn-lexikon: alla bolagsformer och förkortningar förklarade

”AB”, ”HB”, ”KB”, ”ek. för.” — varför slutar svenska företag på allt det där? Varje ändelse är en juridisk etikett som berättar exakt hur företaget får drivas, vem som äger det, och vem som är ansvarig för skulderna. Här är hela lexikonet över svenska bolagsformer och företagsändelser, förklarat i klartext. Bokmärk sidan — du kommer hit igen när du funderar på att starta eget eller läser ett årsredovisning.

Snabbindex: hoppa direkt till formen

Aktiebolag (AB)

Aktiebolag är den vanligaste bolagsformen i Sverige. Ett AB är en egen juridisk person — bolaget har organisationsnummer, kan äga tillgångar, teckna avtal och bli stämt. Du som ägare är skild från bolaget, och ditt personliga ansvar är som huvudregel begränsat till det kapital du satt in.

För att starta ett privat aktiebolag behövs 25 000 kronor i aktiekapital. Minst en person eller ett företag kan äga bolaget. Styrelsen sköter driften, revisor är valfritt för mindre bolag. Registreringsavgiften hos Bolagsverket är 1 900 kr via e-tjänst (2 200 kr via blankett).

Se även: Publikt AB, Enskild firma, komplett guide för att starta AB.

Publikt aktiebolag (publ)

Publikt aktiebolag är den typ av AB som får erbjuda aktier till allmänheten, exempelvis genom notering på börsen. Namnet ska alltid avslutas med ”(publ)” i avtal och på fakturor. Kravet på aktiekapital är 500 000 kronor — tjugo gånger högre än för ett privat AB.

Publika AB har strängare krav på styrning, revision och årsredovisning. De måste också följa aktiemarknadsregler om de är noterade. De flesta vanliga småföretag drivs som privata AB; den publika varianten är normalt bara aktuell för bolag på väg mot börsen.

Se även: Aktiebolag.

Enskild firma (enskild näringsidkare)

Enskild firma är den enklaste företagsformen i Sverige. Den drivs av en enda person, och du som ägare är juridiskt samma person som företaget. Organisationsnumret är ditt personnummer, och du ansvarar personligen för alla skulder.

Det kostar inget att starta en enskild firma. Du ansöker gratis hos Skatteverket via verksamt.se. Inget aktiekapital krävs. Du kan inte anställa dig själv — i stället gör du så kallade ägaruttag. Skatten betalas på firmans vinst oavsett om du tar ut pengarna eller låter dem stå kvar.

Se även: Handelsbolag, komplett guide för att starta enskild firma.

Handelsbolag (HB)

Ett handelsbolag drivs av minst två personer eller företag, så kallade bolagsmän. HB är en egen juridisk person med organisationsnummer — bolaget kan ingå avtal och äga tillgångar. Men ansvaret för skulder är personligt och solidariskt: kan bolaget inte betala, kan varje enskild bolagsman bli krävd på hela summan.

Handelsbolag kräver inget startkapital. Det skapas genom att två eller fler undertecknar ett bolagsavtal och registrerar sig hos Bolagsverket. Formen var tidigare vanlig för mindre verksamheter som drevs av kompanjoner, men har blivit mindre populär sedan aktiekapitalet i AB sänktes till 25 000 kr.

Se även: Kommanditbolag, Enkelt bolag.

Kommanditbolag (KB)

Ett kommanditbolag är en variant av handelsbolag där ansvaret är fördelat i två roller:

• Komplementär — minst en av delägarna har obegränsat personligt ansvar (precis som i ett HB)
• Kommanditdelägare — övriga delägare ansvarar bara upp till sin insats, som kan vara så lite som en krona

Formen används främst när en investerare vill skjuta in pengar utan att bli personligen ansvarig, medan den operativa drivaren (komplementären) står för risken. I praktiken är komplementären ofta ett aktiebolag, vilket skapar ett så kallat KB med AB som komplementär — en lite speciell konstruktion för att kombinera begränsat ansvar med KB-formen skatteregler.

Se även: Handelsbolag.

Ekonomisk förening (ek. för.)

Ekonomisk förening är formen för verksamheter som ägs av medlemmarna och drivs för deras gemensamma nytta — kooperativ, konsumentföreningar, producentföreningar. Exempel: Arla, OK, Södra skogsägarna, Kooperativa Förbundet (KF).

Föreningen behöver minst tre medlemmar och är en egen juridisk person. Medlemmarna ansvarar bara för sin insats, precis som aktieägare i ett AB. Varje medlem har normalt en röst oavsett insats — en central skillnad mot AB där rösträtten följer aktiernas antal.

Ekonomiska föreningar passar när verksamheten bygger på medlemsnytta snarare än avkastning på investerat kapital. Överskott delas antingen ut som återbäring i förhållande till medlemmarnas användning av föreningen, eller återinvesteras.

Se även: Bostadsrättsförening, Ideell förening.

Ideell förening

Ideella föreningar driver verksamhet utan vinstsyfte — idrottsföreningar, kulturföreningar, välgörenhetsorganisationer, politiska partier. Föreningen bildas när minst tre personer kommer överens om ändamål, stadgar och styrelse. Någon registrering är inte obligatorisk, men om föreningen har anställda, bedriver näring eller äger fastighet måste den registreras hos Skatteverket för att få organisationsnummer.

Medlemmarna har inget personligt ansvar för föreningens skulder. Styrelsen kan dock bli ansvarig om man gör uppenbart felaktiga beslut. Ideella föreningar är ofta skattebefriade om huvudsyftet är allmännyttigt.

Se även: Ekonomisk förening, Stiftelse.

Bostadsrättsförening (BRF)

Bostadsrättsförening är en särskild typ av ekonomisk förening som äger en fastighet och upplåter lägenheterna till sina medlemmar som bostadsrätter. När du köper en bostadsrätt köper du alltså inte lägenheten, utan rätten att bo i den som medlem i föreningen.

En BRF behöver minst tre medlemmar, styrelse och stadgar. Den måste registreras hos Bolagsverket. Varje år lämnar föreningen årsredovisning, och större renoveringar bokförs som underhållsskuld för att påverka månadsavgiften på rätt sätt.

Se även: Ekonomisk förening.

Samfällighetsförening

Samfällighetsförening förvaltar gemensamma anläggningar som delas av flera fastigheter — en väg, en parkeringsplats, en brygga, ett dike, en värmeanläggning. Föreningen bildas enligt anläggningslagen och består av fastighetsägarna som är delaktiga i anläggningen.

Till skillnad från andra föreningar är medlemskapet inte frivilligt — det följer fastigheten. När du köper en fastighet med andel i en samfällighet blir du automatiskt medlem. Samfällighetsföreningen är en egen juridisk person och sköts av en styrelse.

Se även: Ekonomisk förening.

Enkelt bolag

Enkelt bolag uppstår när två eller fler personer avtalar om att samarbeta för ett gemensamt ändamål utan att skapa en ny juridisk person. Ett klassiskt exempel är ett konsortium som går ihop för ett enskilt projekt, eller ett lotterisällskap där flera köper andelar i samma lott.

Det enkla bolaget har inget organisationsnummer och kan inte äga tillgångar eller ingå avtal i eget namn. Varje deltagare är själv näringsidkare och ansvarar personligen för sina delar. När projektet är klart upphör bolaget normalt automatiskt.

Se även: Handelsbolag.

Stiftelse

Stiftelse bildas genom att någon — stiftaren — avsätter en förmögenhet för ett bestämt ändamål. Till skillnad från föreningar och bolag har en stiftelse varken ägare eller medlemmar. Den styrs av sina stadgar och en styrelse, och ändamålet är permanent — det kan inte ändras som i ett bolag.

Stiftelser används för forskningsfonder, välgörenhet, kulturfrämjande, och ibland för att driva företag (Wallenbergstiftelserna är kända exempel). Näringsdrivande stiftelser är en egen kategori med särskilda regler om revision och tillsyn av Länsstyrelsen.

Se även: Ideell förening.

Filial

Filial är inte en egen bolagsform utan ett sätt för ett utländskt företag att bedriva verksamhet i Sverige. Filialen är en avdelning av det utländska bolaget, utan egen juridisk identitet, men med egen bokföring och ett svenskt organisationsnummer. All vinst och allt ansvar ligger hos moderbolaget utomlands.

Filialen måste ha en VD som är bosatt inom EES-området och den registreras hos Bolagsverket. Namnet ska följa formen ”Moderbolagets namn, filial” — exempelvis ”Example GmbH, filial Sverige”. Filialer används ofta av utländska banker, försäkringsbolag och konsultfirmor som vill etablera sig i Sverige utan att grunda ett separat svenskt bolag.

Europabolag (SE)

Europabolag är en gränsöverskridande aktiebolagsform som gör det möjligt att driva bolag i flera EU-länder under samma juridiska tak. Bolaget registreras i ett medlemsland men kan flytta sitt säte till ett annat EU-land utan att upplösas.

Formen har sitt namn från latinets Societas Europaea och förkortas ”SE”. Krav: aktiekapital på minst 120 000 euro, och att bolaget har verksamhet i flera EU-länder. Formen används främst av stora internationella koncerner som vill förenkla europeisk struktur. Strix Television och Nordea är exempel på svenska bolag som använt SE-formen.

Se även: Aktiebolag.

Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG)

EEIG är en samarbetsform för företag från olika EU-länder som vill bedriva gemensam verksamhet utan att bilda ett gemensamt bolag. Det är ungefär som ett handelsbolag över gränserna — alla delägare har solidariskt personligt ansvar, och något aktiekapital krävs inte.

För att bilda en EEIG krävs minst två medlemmar som har huvudkontor eller huvudverksamhet i olika EES-länder. Formen är ovanlig i praktiken och används främst för forskningssamarbeten, branschintressegrupper och liknande där man vill ha en gemensam juridisk ram utan vinstsyfte.

Ändelser som måste finnas med i företagsnamnet

Svenska företagsnamn avslutas med en ändelse eller en förkortning som berättar bolagsformen. Här är översikten över vad som är obligatoriskt:

Vanliga frågor

Sammanfattning

Svenska företagsformer delas upp i tre grupper efter hur de hanterar ansvar: personligt ansvar (enskild firma, HB, KB för komplementären, enkelt bolag), begränsat ansvar (AB, ekonomisk förening, stiftelse, ideell förening), och utländskt ansvar (filial, EEIG, Europabolag). Ändelsen i företagsnamnet berättar alltid vilken form det rör sig om — och därmed hur mycket personlig risk du som motpart har framför dig i affären.

Funderar du själv på att starta eget? Läs vår guide om att starta aktiebolag steg för steg eller att starta enskild firma steg för steg. Är du osäker på vilken form som lönar sig för just din omsättning? Testa vår jämförelsekalkylator. Behöver du komma på själva namnet? Prova vår AI-drivna företagsnamn-generator som kollar både namnet och .se-domänen åt dig.

Källor och mer information

• Bolagsverket — Jämför företagsformer
• Skatteverket — Företagsformer