Steven Prast, som under flera år hade chefsroller inom SpaceX och Tesla, har klivit in som operativ chef för det svenska batteribolaget Holyvolt. För dig som driver ett litet företag är det intressantare än det låter, eftersom Prast tar med sig ett arbetssätt som fungerar i vissa lägen och sabbar verksamheten i andra. Frågan är vilka delar som går att låna.
Musk har lett Tesla sedan 2008, alltså i sjutton år, samtidigt som han drivit SpaceX, The Boring Company, X och xAI. Bolaget grundades 2003 av Martin Eberhard och Marc Tarpenning och Musk kom in via en investering på 6,35 miljoner dollar under Series A-omgången 2004. Det är den kontexten hans ledarstil vuxit ur: många parallella bolag, extremt högt tempo och en VD som inte finns i rummet så ofta som organisationen behöver.
Beslutshastigheten, inte hårdheten, är det tidigare anställda lyfter fram
Det som tidigare anställda återkommande beskriver är inte främst att Musk är krävande, utan att beslutshastigheten är hög. Regler och rutiner betraktas som något som bromsar snarare än skyddar. Kommunikationen ska vara komprimerad, gärna utan adjektiv och den som inte bidrar till dagens problem har ingen anledning att sitta med på mötet. Flera tidigare chefer inom Musk-bolagen har beskrivit precis den här kulturen från insidan.
För ett tvåmansföretag i Sundsvall som skickar sex fakturor i månaden är det här inte en managementfilosofi utan en beskrivning av verkligheten. Du fattar redan beslut på timmar. Skillnaden är att i ett litet bolag saknas de skyddsnät som ett storbolag har när ett snabbt beslut visar sig vara fel.
Och det är den kritiska halvan som ofta faller bort. Många av dem som slutade eller blev uppsagda från Twitter efter övertagandet hösten 2022 blev senare ombedda att komma tillbaka, för att kompetens som ingen räknat på hade försvunnit. Tusentals anställda gick vidare med rättsliga åtgärder. Det är dyrt även i ett stort bolag. I ett bolag med fyra anställda är det existentiellt. Tidigare Twitter-anställda har själva beskrivit hur man överlever med Musk som chef, vilket säger en del om hur extremt läget faktiskt var.
Fem saker som fungerar i ett litet svenskt bolag
Så här skulle jag plocka isär modellen och behålla de bitar som tål svenska förhållanden, med kollektivavtal, LAS och en arbetsmarknad där ryktet sprider sig snabbt i en bransch med tvåhundra personer.
Bestäm vilka beslut som får fattas av en person utan att stämmas av: inköp under 10 000 kronor, prisjustering på en offert, val av leverantör. Skriv ner gränsen. Det är där den mesta friktionen sitter i småbolag, inte i de stora besluten.
Sluta ha möten där ingen har ett problem. Musk-varianten är brutal och odiplomatisk men grundfrågan är rimlig: vilket beslut ska fattas här? Har mötet inget beslut att fatta, skicka en skriftlig uppdatering i stället. En byrå med sex anställda som drar ner från tre veckomöten till ett frigör ungefär en arbetsdag i veckan totalt.
Rekrytera på frågor, inte på svar. Musk lät kandidaten intervjua honom och bedömde vilka frågor som kom. Det är enkelt att låna. Fråga en snickare du vill anställa vad han vill veta om företaget. Den som frågar om garantier, kundtyper och hur ni hanterar fel har tänkt på jobbet. Den som frågar om semesterdagar först har också tänkt, fast på något annat.
Skriv kortare, inte hårdare. Komprimerad kommunikation är gratis effektivitet. Att bli rasande över stavfel är det inte. Vill du att folk vågar rapportera dåliga nyheter tidigt kan du inte samtidigt straffa slarv i mejl.
Behåll gränsen mellan jobb och liv. Här går modellen inte att importera. Uttalanden om att semester är farligt och utskällningar av anställda som prioriterat förlossningen framför ett event fungerar inte i Sverige, varken juridiskt eller praktiskt. Du konkurrerar om folk mot arbetsgivare som erbjuder trygghet.
Holyvolt behöver operativ disciplin, inte krigsstämning
Batteritillverkning är en bransch där svenska bolag redan lärt sig vad som händer när tempot springer före processerna. Att ta in en operativ chef med erfarenhet från både raketer och bilproduktion handlar rimligtvis om att få ordning på flöden, leverantörer och kvalitetsuppföljning, alltså precis den sortens tråkiga disciplin som Musk-bolagen faktiskt är bra på när man skalar bort personkulten. Tesla styrs i praktiken av ett helt lag av operativa chefer bakom kulisserna, inte av Musk själv i varje detalj.
Musk själv har avvisat bilden av honom som detaljstyrande chef, den bild som Walter Isaacsons biografi framhäver. Han menar att han tar kontroll när det är motiverat. Det är en distinktion värd att ta med sig som småföretagare, för skillnaden mellan att styra i detalj ibland och att alltid göra det är skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en organisation som slutar tänka själv.
Det du kan låna och det du bör låta ligga
Martin Kreuger, som skrivit om Musk för Chefboken, beskriver ledarskapet som både inspirerande och avskräckande och lyfter fram oräddhet, otålighet och osjälviskhet. Han pekar också på att Musk är orädd nog att utmana stormakternas militärindustriella kluster, oljeindustrin, bankväsendet och bilindustrin samtidigt.
Ingen läsare av den här sajten driver ett bolag som utmanar oljeindustrin. Men otåligheten går att låna i mindre format: sätt deadline på beslut, inte bara på leveranser. Oräddheten går att låna när du ska höja priset eller säga nej till en kund som kostar mer än den ger. Bygger du din första anställning just nu är checklistan för att starta eget och en genomgång av nyckeltalen mer värda än någon ledarskapsbiografi.
Det som inte går att låna är kulturen där folk sover i bilen. Den bygger på att bolaget kan ersätta vem som helst i morgon. Ditt kan inte det.
FAQ
Är det olagligt att kräva orimligt hög arbetsbelastning av anställda i Sverige?
Arbetsmiljölagen ger arbetsgivaren ett ansvar för att förebygga ohälsa och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö ställer krav på att arbetsbelastningen ska balanseras mot resurserna. Praktiskt sett betyder det att du som arbetsgivare måste kunna visa att du gjort en bedömning av belastningen, inte bara att medarbetaren gick med på det.
Hur snabbt bör ett litet bolag kunna fatta beslut?
Sätt en tidsgräns per beslutstyp i stället för en generell regel. Prisfrågor och offerter samma dag, leverantörsbyten inom en vecka, större investeringar inom en månad. Det som dräller längst i småbolag är sällan de svåra besluten utan de medelstora som ingen tagit ansvar för.
Ska jag kopiera storbolagens ledarskapsmodeller?
Nej, inte som paket. Metoder från bolag med tusentals anställda löser problem du inte har, samtidigt som de förutsätter resurser du inte har. Plocka enskilda rutiner, testa dem i tre månader och behåll det som faktiskt gav tid eller pengar tillbaka.
Isabelle Andersson är chefsanalytiker på Bättre Affärer med över tio års erfarenhet av finansiell analys och bolagsvärdering. Hon arbetar med strukturerade och oberoende genomgångar av noterade bolag med fokus på affärsmodell, kassaflöden och långsiktigt värdeskapande. Isabelle publicerar inga investeringsråd utan strävar efter att ge läsaren ett sakligt och transparent beslutsunderlag.