Att kunna möta sina betalningsförpliktelser är grundläggande för varje företags överlevnad, och kassalikviditet är ett av de mest centrala nyckeltalen för att bedöma företagets kortsiktiga finansiella stabilitet. Med kassalikviditeten får företagsledningen, investerare och långivare en tydlig bild av företagets betalningsförmåga på kort sikt, vilket är särskilt viktigt i tider av ekonomisk osäkerhet eller vid förändringar i marknadsvillkoren.
Vad innebär kassalikviditet?
Kassalikviditet mäter hur väl företagets mest likvida tillgångar kan täcka de kortfristiga skulderna. Nyckeltalet räknas ut genom att dividera omsättningstillgångarna, minus varulager och pågående arbeten, med kortfristiga skulder. I praktiken innebär det att endast de tillgångar som omedelbart kan omvandlas till kontanter räknas med. Genom att exkludera varulager och pågående arbeten i beräkningen fokuserar man på de tillgångar som företaget omedelbart kan använda för att betala sina skulder.
En grundregel för kassalikviditeten är att den bör vara minst 100 %. Detta innebär att företaget har omsättningstillgångar som är minst lika stora som de kortfristiga skulderna och därför kan klara sina betalningar utan att behöva realisera mer långsiktiga tillgångar eller ta upp nya lån.
Beräkning av kassalikviditet
Kassalikviditet beräknas med följande formel:
Kassalikviditet (%) = (Omsättningstillgångar – Varulager och Pågående arbeten) / Kortfristiga skulder × 100
- Omsättningstillgångar: Tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel, såsom kundfordringar och likvida medel.
- Varulager och pågående arbeten: Dessa poster exkluderas eftersom de inte är direkt tillgängliga som kontanter.
- Kortfristiga skulder: Skulder som förfaller inom ett år, exempelvis leverantörsskulder och checkräkningskredit.
Genom att multiplicera kvoten med 100 får man kassalikviditeten uttryckt i procent, vilket ger en lättöverskådlig indikator på betalningsförmågan.
Exempel på kassalikviditet i praktiken
Anta att ett företag har följande tillgångar och skulder:
- Omsättningstillgångar (inklusive kundfordringar och kontanter): 500 000 kr
- Varulager och pågående arbeten: 100 000 kr
- Kortfristiga skulder: 300 000 kr
Kassalikviditeten beräknas då som:
Kassalikviditet (%) = (500 000 kr – 100 000 kr) / 300 000 kr × 100 = 133 %
I detta fall har företaget en kassalikviditet på 133 %, vilket innebär att det kan täcka sina kortfristiga skulder med marginal och har ett överskott av likvida medel som ger en trygg buffert för att hantera oväntade utgifter.
Varför är kassalikviditeten viktig för företaget?
Kassalikviditeten är en viktig indikator på företagets ekonomiska hälsa och dess förmåga att hantera oförutsedda betalningar eller svängningar i kassaflödet. En kassalikviditet över 100 % innebär att företaget kan betala sina kortfristiga skulder utan att behöva vidta drastiska åtgärder, vilket kan öka förtroendet från leverantörer, långivare och investerare.
Fördelar med en hög kassalikviditet
En hög kassalikviditet innebär att företaget har tillräckligt med likvida medel för att hantera sina betalningsförpliktelser även i sämre tider. Det kan ge flera fördelar:
- Ökad finansiell trygghet: Företaget står starkare i förhandlingar med leverantörer och långivare.
- Mindre risk för likviditetsbrist: En hög kassalikviditet minskar risken för att företaget snabbt ska behöva sälja tillgångar eller ta lån vid en ekonomisk nedgång.
- Bättre position för investeringar: Med god likviditet kan företaget ta tillfället i akt att investera i tillväxtmöjligheter utan att riskera den finansiella stabiliteten.
Risker med låg kassalikviditet
Om kassalikviditeten ligger under 100 % kan företaget snabbt få problem att möta sina kortfristiga skulder. Detta kan innebära att man tvingas sälja långsiktiga tillgångar, vilket kan påverka företagets verksamhet negativt. I värsta fall kan låg kassalikviditet leda till insolvens, vilket i sin tur riskerar företagets överlevnad.
Kassalikviditet i förhållande till andra likviditetsmått
Kassalikviditet är en specifik del av företagets likviditet och fokuserar endast på de mest likvida tillgångarna. Ett annat vanligt likviditetsmått är balanslikviditet, som inkluderar alla omsättningstillgångar, inklusive varulager.
Skillnaden mellan kassalikviditet och balanslikviditet är avgörande – medan balanslikviditeten ger en bredare bild av de totala kortsiktiga tillgångarna, ger kassalikviditeten en mer restriktiv och säkerhetsinriktad syn på betalningsförmågan. En hög balanslikviditet kan vara vilseledande om företaget har en stor del av tillgångarna bundna i lager eller pågående arbeten.
Kassalikviditet och internationella termer
Kassalikviditet är internationellt känd som ”quick ratio” och används i många länder för att bedöma ett företags kortsiktiga finansiella stabilitet. Precis som på svenska exkluderas varulager från quick ratio för att undvika tillgångar som inte snabbt kan konverteras till kontanter.
I en global affärsmiljö är det viktigt för företag att visa upp en god quick ratio för att attrahera utländska investerare och för att stärka sin position på den internationella marknaden.
Sammanfattande slutsatser om kassalikviditetens roll
Kassalikviditet är ett avgörande nyckeltal som hjälper företag att bedöma sin kortsiktiga betalningsförmåga och förbereda sig inför ekonomiska svängningar. Genom att säkerställa en kassalikviditet på minst 100 % visar företaget att det har tillräckligt med likvida tillgångar för att hantera omedelbara skulder, vilket ökar stabiliteten och gör verksamheten mindre sårbar för finansiella påfrestningar.
I slutändan är kassalikviditeten ett mått som visar företagets förmåga att uppfylla sina ekonomiska åtaganden, och en hög kassalikviditet kan vara en stark signal till omvärlden om företagets styrka och säkerhet.