Fack och politiker driver kortad arbetstid som ett arbetsmarknadspolitiskt mål. Men när anställda själva får välja mellan ledighet och mer pengar väljer många lönen. Den motsättningen ligger mitt i den svenska debatten om att sänka normalarbetstiden från 40 timmar och den är särskilt skarp för dig som driver ett litet företag och ska betala kalaset.
LO:s arbetstidsutredning 2025 uppskattade att en sänkning av normalarbetstiden till 35 timmar skulle kosta mellan 1,7 och 3,1 procent av BNP. Det motsvarar ett till två års normal tillväxt. Frågan är om anställda ens vill ha förkortningen tillräckligt mycket för att den ska betala sig politiskt.
Sverige jobbar mest av alla jämförbara länder
Enligt LO:s sammanställning av fakta och forskning om kortare arbetstid arbetar Sverige flest timmar per person i arbetsför ålder bland jämförbara länder. Det låter kontraintuitivt i ett land känt för föräldraledighet och sex veckors semester men siffran handlar om summan av allt arbete fördelat på hela befolkningen i arbetsför ålder. Hög sysselsättningsgrad, inte långa arbetsdagar, driver upp totalen.
Den senaste lagstiftade arbetstidsförkortningen genomfördes 1973. Då infördes fem dagars arbetsvecka och 40 timmars normalarbetstid. Det är 53 år sedan. Sedan dess har hela förändringen skett i kollektivavtal, inte i lag.
Just den skillnaden mellan lag och avtal är kärnan i den politiska striden.
Facken vill ha förkortning men är oense om vägen
LO-kongressen i maj 2024 slog fast att arbetstiden behöver sänkas. LO-förbunden fick i uppdrag att gemensamt ta fram förhandlingsform, yrkanden och strategier, med förberedelserna klara innan utgången av 2025. Unionen vill på sikt se minst 100 timmars arbetstidsförkortning inskriven i alla kollektivavtal.
Bland politikerna går skiljelinjerna tvärs genom partierna:
- Socialdemokraterna är splittrade. Annika Strandhäll föreslog 2023 en 35-timmarsvecka från 2035. Partiledningen motsatte sig lagstiftning i mars 2024, med argumentet att fack och arbetsgivare ska göra upp själva för att bevara den svenska modellen.
- Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill korta arbetstiden på sikt. V har föreslagit sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på pilotarbetsplatser.
- Riksdagen sa nej. [Motion 2022/23:768 från Miljöpartiet](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/kortare-arbetstid_ha02768/) ville sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan. Den avslogs.
LO:s modell bygger på en solidarisk princip: produktivitetsvinsterna från en generell förkortning ska delas mellan avtalsområden, inte bara stanna där de uppstår. Det är en politisk idé, inte en självklar konsekvens av kortare arbetstid.
Vad anställda väljer när de får bestämma själva
Här spricker den fina teorin. När arbetsgivare erbjuder personalen att välja mellan ledighet och motsvarande lönepåslag är det inte ovanligt att en stor andel väljer pengarna. Bolåneräntor, elräkningar och barnfamiljers ekonomi väger tungt i verkligheten. Ledighet är abstrakt tills den ligger på kontot som förlorad inkomst.
Det betyder inte att folk ogillar fritid. Det betyder att preferensen är villkorad av privatekonomin.
En anställd med hög boendekostnad och små marginaler väljer sällan bort inkomst. En anställd med god ekonomi och tidspress i vardagen kan tänka tvärtom. Ett generellt arbetsmarknadspolitiskt mål tvingar fram samma lösning för båda grupperna och det är problemet med att lagstifta fram en siffra.
Internationella experiment ger blandade resultat
Frankrike lagstiftade om 35-timmarsvecka runt millennieskiftet. Effekterna på sysselsättning och kostnader har debatterats sedan dess utan att någon sida vunnit ett rent slag. Island körde försök med förkortad vecka utan lönesänkning under 2015-2019 och fackföreningarna där driver att resultaten var positiva för välmående. Sverige har egna erfarenheter av sex timmars arbetsdag i vård- och omsorgsprojekt, där hälsovinster syntes men kostnaden för att bemanna luckan blev tydlig.
Konjunkturinstitutet gick igenom forskningsläget i en studie i december 2024. Slutsatsen från den samlade forskningen är inte att arbetstidsförkortning är gratis eller att den betalar sig av sig själv. Produktivitet per timme kan stiga men sällan tillräckligt för att fullt kompensera de förlorade timmarna.
Det här betyder frågan för dig som är arbetsgivare
Driver du ett litet bolag med anställda är en generell arbetstidsförkortning ingen abstrakt makrofråga. Den träffar din lönekostnad och din bemanning direkt.
Räkna på det enkelt. En heltidsanställd som går från 40 till 35 timmar med bibehållen lön kostar samma pengar för fem timmar mindre produktion i veckan. Det är en löneökning på cirka 14 procent per producerad timme utan att du fakturerar en krona mer. För ett tjänsteföretag som säljer just timmar slår det rakt in i marginalen. Har du koll på vad varje debiterbar timme faktiskt är värd kan du testa siffrorna i vår timpriskalkylator.
Tre saker är värda att fundera på redan innan någon lag finns:
- Flexibilitet slår ofta en fast siffra. Många anställda värderar att kunna styra sina timmar högre än att alla får exakt fem timmar mindre. Det kostar dig mindre och ger dem mer upplevd frihet.
- Erbjud valet, tvinga inte fram det. Låt personalen välja mellan extra ledighet och lönepåslag i lönesamtalet. Då ser du vad just ditt team faktiskt prioriterar.
- Håll koll på likviditeten. Kortare arbetstid utan lägre lön pressar kassaflödet innan produktivitetsvinsten hinner materialiseras. Läs mer om hur du bevakar det i vår genomgång av [kassalikviditet](https://battreaffarer.nu/ekonomi/kassalikviditet/).
Argumenten som talar för en förkortning ändå
Det finns två seriösa skäl bakom målet och de är värda att ta på allvar även om man är skeptisk till siffran 35.
Det första är omfördelning av arbete. Med en arbetslöshet kring sju procent tänker sig förespråkarna att kortare veckor sprider det befintliga arbetet på fler händer. Långtidsutredningen från 1980 hävdade att det utan 1970-talets förkortning hade funnits 500 000 färre jobb. Den kopplingen är omtvistad men den är inte gripen ur luften.
Det andra är automatiseringen. En rapport från Stiftelsen för strategisk forskning varnade för att vartannat jobb kan automatiseras inom 20 år. Om maskiner tar timmarna blir frågan hur den frigjorda tiden fördelas. Kortare arbetsvecka är ett svar på den frågan.
OECD-statistik visar att mängden tillgängligt lönearbete per person i industrialiserade länder har minskat sedan 1970. Trenden går alltså redan åt förkortningens håll, oavsett vad politiken beslutar.
FAQ
Vad är normalarbetstid i Sverige?
Normalarbetstiden är 40 timmar per vecka och regleras i arbetstidslagen. Den infördes 1973 tillsammans med fem dagars arbetsvecka. Många kollektivavtal ligger redan under 40 timmar genom lokala överenskommelser om arbetstidsförkortning.
Vill de flesta anställda ha kortare arbetstid eller högre lön?
Det beror på privatekonomin. När anställda får välja fritt mellan ledighet och motsvarande lönepåslag väljer en stor andel lönen, särskilt vid höga boendekostnader och små marginaler. Preferensen för fritid är verklig men villkorad av ekonomin.
Skulle en 35-timmarsvecka bli dyr?
Ja. LO:s egen utredning 2025 uppskattade kostnaden till mellan 1,7 och 3,1 procent av BNP vid bibehållen lön, motsvarande ett till två års normal tillväxt. För enskilda arbetsgivare innebär 40 till 35 timmar med samma lön ungefär 14 procent högre kostnad per producerad timme.
Kan jag som arbetsgivare erbjuda kortare arbetstid frivilligt?
Ja. Du kan avtala om kortare arbetstid, flexibla scheman eller att anställda får välja mellan ledighet och lönepåslag. Det kräver ingen lagändring och låter dig anpassa upplägget efter vad ditt team faktiskt värderar.
När genomfördes senaste lagstiftade arbetstidsförkortningen?
- Då infördes 40 timmars normalarbetstid och fem dagars arbetsvecka. Sedan dess har förändringar skett i kollektivavtal, inte i lag, vilket är 53 år av avtalsdriven utveckling.
Vad säger forskningen om produktivitet vid kortare arbetstid?
Konjunkturinstitutets genomgång från december 2024 visar att produktiviteten per timme kan öka vid kortare arbetstid men sällan tillräckligt för att fullt kompensera de förlorade timmarna. Forskningen ger inget entydigt stöd för att förkortningen betalar sig själv.
Isabelle Andersson är chefsanalytiker på Bättre Affärer med över tio års erfarenhet av finansiell analys och bolagsvärdering. Hon arbetar med strukturerade och oberoende genomgångar av noterade bolag med fokus på affärsmodell, kassaflöden och långsiktigt värdeskapande. Isabelle publicerar inga investeringsråd utan strävar efter att ge läsaren ett sakligt och transparent beslutsunderlag.