Uppsalabolaget Deep Forestry har stängt en runda på 3 miljoner euro, motsvarande nästan 33 miljoner kronor. Investeringen leds av Fairpoint Capital och kommer in i ett bolag som omsatte 7,8 miljoner förra året. Det är en klassisk svensk djuptekniksaga, universitetsavknoppning, tålmodigt kapital, och en nisch som plötsligt blivit het.
Och det är just nischen som är intressant. Skogen är en av Sveriges mest underdigitaliserade näringar. När den nu får ett tekniklyft öppnas dörrar för fler än bara drönarbyggare.
Vad Deep Forestry faktiskt gör
Bolaget bygger autonoma drönare som flyger under trädkronorna och skapar 3D-modeller av skogen. Inte ovanifrån. Under. Det låter som en detalj, men det är hela poängen, du får uppmätt varje träds volym och diameter, inte bara en grov uppskattning från satellit.
Företaget kallar det ”världens första heltäckande precisionsinventering på enskild trädnivå”. Tillämpningarna handlar om avverkningsplanering och mätning av kol och biomassa. Skogsägare som idag gissar sig fram med stickprov kan istället få exakta siffror.
Bolaget är en avknoppning från Uppsala universitet, grundad 2018. Sju års utveckling innan rundan på 33 miljoner. Det säger något om hur lång tid djupteknik tar.
Uppsala håller på att bli ett skogstech-nav
Deep Forestry är inte ensamma. I samma stad sitter AirForestry, som tog in cirka 117 miljoner i slutet av 2024 i en runda ledd av Northzone. Deras drönare är något helt annat, sex meter i diameter, 80 kilo, kan lyfta 200 kilo. Den kvistar trädet från toppen, kapar vid roten och flyger ut det ur skogen. Batteridriven, fossilfri avverkning.
Transportstyrelsen har gett dem operativ auktorisation enligt SORA-reglerna för en avspärrad testarena öster om Uppsala. Bara ett fåtal bolag i världen har tillstånd för drönare i den storleksklassen.
Sen finns Nordic Forestry Automation som drar cirka 20 miljoner och fokuserar på AI-förarstöd för skogsmaskiner. Wallenberg-ägda Navigare Ventures gick in som delägare 2024.
Tre bolag, samma stad, samma bransch, men olika delar av kedjan. Det är så ett kluster ser ut innan det blir ett kluster.
Det här betyder något för dig som driver litet bolag
Du tycker kanske skogsdrönare är långt från din vardag. Det förstår jag. Men det finns ett par saker att plocka med sig.
Nisch slår bredd. Deep Forestry säljer inte ”drönartjänster”. De säljer trädmätning under kronan. AirForestry säljer inte ”skogstjänster”. De säljer fossilfri gallring från luften. När du beskriver vad ditt företag gör, är det nischat nog att en investerare eller kund kan upprepa det i en mening?
Tålmodigt kapital finns. Sju år från avknoppning till 33-miljonersrunda. I en tid när alla pratar om snabbt kapital och snabba exits är det bra att komma ihåg att djup expertis tar tid och belönas av rätt investerare. Fairpoint Capital är själva en avknoppning från SEB Ventures teknikteam, det är pengar som förstår att forskning inte rör sig i kvartal.
Universitetskoppling är guld. Är du i närheten av ett lärosäte? KTH, Chalmers, Linköping, Lund, Uppsala, alla har innovationskontor som hjälper avknoppningar. Det är gratis hjälp som få nyttjar.
Skogsägaren som kund och småföretagare
Här är något som lätt missas i tech-rapporteringen: kunden för de här drönarna är ofta en skogsägare med några hundra hektar. Sveriges privata skogsägande är fragmenterat. Många är enskilda firmor eller mindre AB. Det är samma typ av småföretagare som läser den här sajten.
För den gruppen handlar tekniken om något konkret: bättre underlag inför avverkning betyder bättre pris från virkesköparen. En precisionsinventering kan flytta tiotusentals kronor per avverkning från industrin till skogsägaren.
Om du själv står inför att starta något som riktar sig mot skog, lantbruk eller andra traditionella näringar, fundera över hur du paketerar din tjänst. Skogsägaren vill inte köpa ”drönardata”. Hen vill ha högre slutpris på virket. Sälj resultatet, inte verktyget. Det gäller oavsett om du driver en webbyrå eller en redovisningsbyrå. Vi pratade om samma princip i hur du sätter rätt timpris som konsult, det handlar sällan om timmen i sig.
Investerarna säger något om var puckens är på väg
Titta på vilka som gick in i Deep Forestry: Fairpoint Capital (SEB-rötter), Superorganism (USA, fokus biodiversitet), Spatial Capital (fysisk AI), First Gate Invest. Det är tre saker mixade, svenskt tekniktålamod, biodiversitetspengar från USA, och den nya våg som kallas ”fysisk AI” (alltså AI som möter verkligheten via sensorer och robotik, inte bara chattbottar).
Att amerikanskt biodiversitetskapital söker sig till Uppsala är värt att notera. EU:s regelverk kring avskogning och kolinlagring (CSRD, EUDR) skapar en marknad där exakta mätningar av skog blir affärskritiska för stora bolag. Den som kan leverera siffrorna sitter på en bra position.
För dig som funderar på att starta något inom hållbarhetsmätning, certifiering eller miljödata, det här är en signal att marknaden börjar mogna. Reglerna driver fram efterfrågan oavsett konjunktur.
Vad du gör imorgon
Om du läser det här och tänker ”intressant, men inte mitt område”, fine. Men ställ ändå frågan: finns det en traditionell näring i din region där digitaliseringen knappt börjat? Skog, jordbruk, fiske, småskalig tillverkning, hantverk, lokal handel.
Där finns affärer som inte syns i någon startup-pitch.
Den som hittar en specifik smärtpunkt, paketerar lösningen rätt och har tålamod att bygga i sju år, den behöver inte ha en avknoppning från Uppsala universitet för att lyckas. Mer detaljer om Deep Forestrys runda och investerare finns hos Breakit som rapporterade nyheten först.
Funderar du själv på att ta steget från idé till bolag? Börja med starta eget-checklistan och fundera på vilken bolagsform som passar. Drönare är inget krav.
Isabelle Andersson är chefsanalytiker på Bättre Affärer med över tio års erfarenhet av finansiell analys och bolagsvärdering. Hon arbetar med strukturerade och oberoende genomgångar av noterade bolag med fokus på affärsmodell, kassaflöden och långsiktigt värdeskapande. Isabelle publicerar inga investeringsråd utan strävar efter att ge läsaren ett sakligt och transparent beslutsunderlag.