Att leva på existensminimum, eller förbehållsbelopp som det formellt kallas, innebär att en person är satt att leva på en strikt budget som fastställts av Kronofogden. Existensminimum är en ekonomisk skyddsregel för personer med stora skulder, så att de ska kunna betala av sina skulder men ändå behålla en grundläggande summa för att klara vardagen.
Beloppet, som beräknas noggrant och årligen, ska täcka de mest grundläggande behoven såsom boende, mat, hygien och kläder. Det kan kännas som en tuff restriktion, men det fungerar som en balans mellan att uppfylla en betalningsskyldighet och att garantera basala levnadsbehov.
Så beräknas existensminimum – steg för steg
Vid en löneutmätning eller skuldsanering är det Kronofogden som ansvarar för att räkna ut vilket belopp individen får behålla. Beräkningen är grundläggande och avgörande för den som är skuldsatt, eftersom det styr den summa som finns kvar för att täcka nödvändiga utgifter. Det finns flera faktorer som påverkar beräkningen, och processen ser i regel ut så här:
- Boendekostnad
- Normalbelopp
- Tillägg för specifika behov
1. Boendekostnad
Boendekostnaden är den första komponenten i uträkningen av existensminimum. Beroende på bostadsform kan boendekostnaden se mycket olika ut. För den som bor i hyresrätt är det hyresbeloppet samt eventuella uppvärmningskostnader som ingår. Men för den som bor i en bostadsrätt eller villa görs en mer omfattande, individuell bedömning av kostnaderna. Denna inkluderar vanligtvis räntor på bolån, driftskostnader som el och vatten, och ibland även en del av amorteringen.
En intressant aspekt är att eventuella bidrag som bostadsbidrag eller boendetillägg räknas bort från boendekostnaden. Detta innebär att om personen får hjälp med sitt boende via bidrag, minskar deras boendekostnad enligt Kronofogdens beräkning. Denna regel görs för att undvika dubbelräkning och säkerställer att endast den faktiska egenkostnaden tas med.
Att vara ärlig och noggrann med att lämna in rätt uppgifter till Kronofogden är viktigt. Om uppgifterna som lämnas är felaktiga eller om viktiga delar utelämnas, använder Kronofogden schablonbelopp, vilket kan leda till att personen får behålla ett högre eller lägre belopp än nödvändigt. Ett schablonbelopp är ett förutbestämt, genomsnittligt belopp som inte alltid speglar den individuella boendekostnaden, vilket kan innebära svårigheter för den berörda individen.
2. Normalbelopp – basen för dagliga kostnader
Efter boendekostnaden tillkommer ett normalbelopp. Detta är en fast summa som ska täcka personens nödvändiga levnadskostnader för den månatliga vardagen, exempelvis för mat, kläder, telefon, hushållsel och hygienartiklar. Normalbeloppet fastställs årligen, baserat på konsumentprisindex, som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). För 2024 gäller följande belopp:
- Ensamstående vuxen: 6 090 kronor
- Makar eller sambor: 10 061 kronor
- Barn 0–6 år: 3 255 kronor
- Barn 7–10 år: 3 906 kronor
- Barn 11–14 år: 4 558 kronor
- Barn 15 år eller äldre: 5 208 kronor
Normalbeloppet minskar om individen får bidrag som täcker vissa av dessa kostnader, såsom barnbidrag eller studiebidrag. I praktiken innebär detta att om en person får 2 650 kronor i barnbidrag, så minskar normalbeloppet med samma belopp. Denna minskning gäller dock inte för hela normalbeloppet, utan bara för det specifika beloppet som täcks av bidraget.
Exempelvis, om en ensamstående vuxen lever med två barn på sex respektive tio år, har personen rätt till 13 251 kronor i normalbelopp (6 090 kronor för den vuxne, 3 255 kronor för det yngre barnet, och 3 906 kronor för det äldre barnet). Skulle familjen också få 2 650 kronor i barnbidrag, minskar normalbeloppet till 10 601 kronor. Denna typ av avdrag är viktigt att känna till, då många kan bli överraskade av att bidrag påverkar normalbeloppet och därmed minskar det belopp som Kronofogden fastställer som existensminimum.
3. Tillägg för särskilda omständigheter
För vissa kan det vara aktuellt att ansöka om extra tillägg utöver det som normalbeloppet och boendekostnaden täcker. Detta kan gälla kostnader som inte faller inom ramen för vardagliga utgifter men som är nödvändiga för individens livssituation. Tillägg kan exempelvis beviljas för:
- Medicinska utgifter: Läkemedel och läkarbesök, ofta upp till högkostnadsskyddet. Har man långvariga medicinska behov kan man även få tillägg för vissa medicinska kostnader, men ett läkarintyg kan krävas.
- Arbetsrelaterade resor: Om arbetet kräver resor som inte täcks av normalbeloppet kan dessa inkluderas.
- Barnomsorgskostnader: Tillägg kan sökas om det finns särskilda behov av barnomsorg som inte täcks av andra bidrag.
- Specialkost och glasögon/tandvård: Personer som har behov av specialkost eller behöver glasögon/tandvård kan också ansöka om tillägg. Vid större tandvårdsbehandlingar krävs dock ett intyg från tandläkaren som visar att behandlingen är nödvändig.
Kostnaderna ska kunna styrkas med intyg eller fakturor, och det är Kronofogden som avgör om tillägget godkänns. Detta säkerställer att varje enskild individ får det som krävs för att deras specifika behov ska kunna mötas.
Vid vilka tillfällen beräknas existensminimum?
Existensminimum är aktuellt i flera olika ekonomiska situationer och berörs främst i samband med skuldsanering, utmätning, sociala bidrag och maxtaxa inom äldreboenden.
Skuldsanering
För personer som inte kan betala tillbaka sina skulder på grund av ekonomiska svårigheter kan skuldsanering vara en sista utväg. Den som beviljas skuldsanering måste under fem år leva på existensminimum och får inte spendera pengar på annat än de mest nödvändiga utgifterna. Efter dessa fem år kan dock återstående skulder avskrivas, vilket innebär att personen blir skuldfri.
Skuldsanering beviljas endast om personen redan försökt betala av skulderna på annat sätt och detta inte är genomförbart. Det kräver också att personen accepterar en strikt budget och att skuldsaneringen hanteras av Kronofogden. Beslutet om skuldsanering innebär ett omfattande åtagande, men det ger möjlighet till ekonomisk nystart för dem som verkligen behöver det.
Utmätning
Utmätning är Kronofogdens verktyg för att driva in skulder. Vid utmätning gör arbetsgivaren avdrag på lönen som går direkt till Kronofogden. Den del av lönen som Kronofogden inte utmäter är just existensminimum, vilket garanterar att personen fortfarande kan försörja sig och sin familj.
Utmätning kan vara påfrestande eftersom individen förlorar en stor del av kontrollen över sina pengar. Denna metod används bara när andra lösningar inte har fungerat, men den säkerställer samtidigt att betalningen av skulder prioriteras.
Socialtjänst och bidrag
I socialtjänstlagen nämns förbehållsbeloppet som en viktig faktor för att fastställa bidragsnivåer. Existensminimum kan därför fungera som vägledning för att bedöma rätten till sociala bidrag. I dessa sammanhang används beloppet som mått på vad som anses som en rimlig levnadsstandard i en ekonomiskt utsatt situation.
Maxtaxa vid äldreboende
För personer som bor på äldreboende fastställs avgiften enligt socialtjänstlagen, och denna avgift ska alltid ta hänsyn till existensminimum. Det innebär att oavsett avgiftens storlek, ska en viss summa alltid finnas kvar till personens dagliga levnadskostnader. Detta är en garanti för att den äldre personen ska kunna ha en viss ekonomisk frihet.
Tips för att undvika att leva på existensminimum
För många kan tanken på att leva på existensminimum kännas överväldigande. Här är några praktiska tips för att undvika att hamna i en sådan situation:
- Samla dina lån: Genom att samla smålån och krediter till ett enda större lån kan du ofta få lägre ränta och en mer hanterbar månadskostnad.
- Förhandla med kreditgivare: Att kontakta kreditgivarna direkt och försöka förhandla om längre återbetalningstid kan vara ett steg i rätt riktning för att sänka månadsbetalningarna.
- Sök stöd hos budget- och skuldrådgivare: Många kommuner erbjuder gratis rådgivning där du kan få hjälp att förbättra din ekonomi. Att få ett utomstående perspektiv kan ibland ge insikter och lösningar som man inte sett själv.
Sammanfattning
Att leva på existensminimum innebär att man är bunden till en stram budget som endast täcker de nödvändigaste utgifterna. Systemet med existensminimum fungerar som ett ekonomiskt skyddsnät, men det kan vara en utmanande situation för de som befinner sig där. Genom att förstå hur beloppet beräknas och vilka faktorer som påverkar det kan man lättare navigera i en ekonomiskt utsatt situation. Det finns också strategier och stöd som kan hjälpa till att undvika existensminimum och förbättra den personliga ekonomin.